What is love? Baby don't hurt me. Don't hurt me, no more.
Ett öde fläckat av vitt och rött
En begravningsmarsch för kärlek som dött
Den sista lågan brinner ut
För ett hopp som borde ha tagit slut
Den svarta elden, den brinner än
Av den sorg som blivit min närmsta vän
Och det hat som den när, det har vuxit sig starkt
Det vilar inom mig, rött och varmt
Likt den längtande blick som du gav till mig
När jag rullade runt i en dröm med dig
Ett minne vars källa ingen vet
Större än allt som är verklighet
Och jag slits itu av de synder jag förlåter
När som människorna uppå mig gråter
De människor jag gett mitt allt
Som lönat mig med ett hat så kallt
Kräla inför mig som yngel i dammet
Offra mig som ni offrat lammet
Offra den oskuld som gått er förbi
Den oskuld ni mördat i idioti
Till hat, till kött, till sex, er gud
Och kläd mig i åtlöjets gyllene skrud
Förslösa varje gåva vi fått
Och backa längs varje steg som vi gått
När en pojke inte vill leva mer
Och hatar allting som han ser
För allting som han önskat sig
Var att älskas av både dig och mig
Jag ser din kropp som en mörk gestalt
Och jag hatar dig mer än jag hatar allt
Att gud skulle ge till en sån som han
Allt det bra som från mig försvann
Att du skulle kyssa hans läppar och le
Och att jag skulle hata allt som jag kan se
Ty allt jag kan se
Är ett hjärtformat E
Som vänder sig bort
Från allt jag vill ge
Ingenting kan vara vackert igen
Ingen kan vara en bättre vän
Än den sorg som fötts av kärlekens smärta
Som gnager på mitt svarta hjärta
