Ingrain
Living inside the tapestry
A pattern of swirls for none to see
A bleak hollowed shell falls to the ground
Breaks on the floor without making a sound
Choices you made by yourself in the dark
Would spiral me down to where no one would hark
Candles burning to grow shorter
As their light fades in your eyes
Blood runs cold in pale white snow
The candles burn so very low
And once escaped I'll never find
A place to rest and peace of mind
Clutching at what's long been lost
With freedom bought, but at what cost?
A cold despise the no one feigns
Sand now runs throughout my veins
Hemligt fönster.
Ett hemligt fönster in i människans själ
Som visat mig allting som de inom sig bär
Ett gapande sår som växer sig större
När allting är fel så skrattar de och ler
Så smutsiga är de, så barnsliga
Förtappade, upphöjda i allt vårt ljus
Oföränderligt oupplysta
Liggandes där utan egna tankar
Så vacker är han, säger väl de
Talandes ord utan elegans
En ohygglig smutsig förbannad dans
Lika med lika så tänker väl de
Rör sig med de som är ordinära
De vill inte söka sig upp, mot en himmel
Och hur kan du leva på ett sånt sätt?
Och kan du ens tro att det du gör är rätt?
Och vart går din väg om inte runt i en ring?
Fattar du faktiskt ingenting?
Hur kan du stå ut med de ord du sa?
Och ta från en pojke allt han ville ha?
Love, love, love, looooove.
A twinge in your heart caused you to doubt
You remembered the days when you fell asleep without
The touch of a palm upon your chest
And a breath so warm upon your face
Lids that flutter round eyes so blue
A non-perpetual bond with you
Faces lit by the tv screen
Could you relinquish this living dream?
Triumphantly rising to claim your prize
Victory gained through your greatest vice
Two years in the making, endless strife
Did it really change your life?
By playing a game with a twisted heart
By turning corruption into an art
So easy to win if you have what it takes
Give in to vanity
Shallow, cold
Heartless, frail
A glass half emptied by time derailed
All that you want is to give up the fight
One chance of many to set yourself right
And leave them untouched in your wake
One in a million to have what it takes
Blip. Blip. Blip.
Your hand forced by a dying call
You are made an eternal thrall
The light we sought is now fading again
The strength of man sets the rules of this game
The stars are moving so slow overhead
In the darkness these flames will burn 'til they're dead
In my mind is a picture, a single moment
That stirred up a maelstorm of thoughts and ideas
I am guilty of hatred and disgust at their ways
But I can do nothing as I'm not one of them
It's exactly the same
It's exactly the same
It's exactly the same
It's exactly the same
It's exactly the same
It's exactly the same
It's exactly the same
Skin-colored glimpses of a future, untoutchable
Living each day at her unknowing mercy
Pink sheath in my mind, it covers up
A ghost remains from last autumn
En kväll att minnas.
När kvällens mörker smyger sig på
Säg, kan det bli blott oss, vi två?
Kan jag ur en sång
Det rätta nu få veta?
Förstå det på en gång
Och aldrig mer få leta
Ögon utav stjärnljus
Klara liksom himlen
Djupare än havet
Skinande som solen
In i dessa vill jag blicka
Tills tiden slits från dig
Men en systers kall att sticka
Du vänder dig från mig
En tråd som fanns i fem sekunder
Binder mig vid den där stunden
Förevigt fängslad i en tanke
Som växer varje gång jag ser
En liten skymt av något mer
Det gnager på min hjärna
Det bultar i mitt hjärta
En fruktansvärd sjukdom
I sinne och i själ
En hemlighet som ingen får veta
Som sprider ljus i de mörkaste rum
Berättande namn står att heta
Lämnar mig alldeles stum
När månen bleknar
Och natt blir dag
Säg kan det vara
Du och jag?
Som tindrande stjärnor lyser genom fönstret.
Vart tog den vägen?
Den värld till vilken jag vigde mitt liv
Den försvinner som rök
Genom mina fingrar
Varje gång jag tror att den visat sig
Och när sanningen visar sitt ansikte
Är det kallt grått och trist
För det jag trodde på finns inte
Och den jag kämpat för vill inte
I en värld fylld av ytlig idioti
Rasade klippan jag ville hålla mig i
Och kanske har jag felat
I sättet som jag tänker på
Och kanske är det menat
Att jag ska ge men inte få
Och kanske är mina händer så kalla
Just för att jag inte har någon att värma
Bränn bort allt detta som jag växt ifrån
Inflicted by the powers of pretense
A gaping wound through the ideals of man
A welcome diversion from reality
A thought made me sick to the stomach
Stupid and lying, these uncaring mongrels
They hold for you no thought or love
Taking ideals from the worst of our kind
Spreading their filth through superficial attraction
Carving their place in our hearts with their bodies
An empty husk, devoid of real feelings
How I loathe that face and figure
The essence of all that is wrong
Are we giving in to those who care not for us
But value only themselves?
My brother has already fallen
To the lure of the siren, so innocent
The taste of their love is sweet, yet untrue
So the fools who can't see
Fall prey to their greed
And they go about, spreading their disease
A thirst for attention, the need to exploit
Their smiling faces, oh so vain
For I can see the truth of their game
It bulges inside that black cloth
What I want is what I cannot have
For I am not that kind of person
And you simply don't think that way
It rests inside there, unseen
As it will always be by me
I hate it, I hate it, I hate them all
I loathe it from the core of my heart
But it's the only thing I can think about
When love runs through my heart
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!111!!!!!!!!!!
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA JAG KOM IN PÅ NATURLINJEN JAAAAAAAAAAAAAA JAG ÄR LYCKLIG OMOMGMOGMGMG JAAAA JIPPIIIII WOOOOOOHOOOOOOOOOO YAYAYAYAYAY JAAAAAAAAAAA
.dnyS
Unspoken thoughts in that dark room at night
Roaring, an ocean of feelings and lies
The deadly sins that I bask in tonight
Will never, ever be brought to daylight
It chimes through my ears as my head is spinning
An angel descends, brings nocturnal message
A pearly white gown, that covers up
All that I lost right before my eyes
In my soul is the clashing of sadness and joy
It is there, but I'm just another boy
All of my passions condensed in one body
And my heart is burning with the fire that cleansed it before
But they cannot know
And I cannot tell
If I did they could never see me the same
I'll just take it to the grave
So if I'm Harry Potter
Then who would you be?
The question is to this secret the key
For his heart, too, feeds a roaring desire
For something to which he could never aspire
So many nights to be spent
Like this one, alone
The darkness inside
Reeling to find
The light that she gave is not mine
A sickening disease that crawls on my skin
Forbidden feelings are eating me up from within
I have a secret that they shouldn't know
It is tired and leaves none unchanged
And it burns as black as the sun
Därför.
Du hörde.
Capric diem
And pivoting upon
The brink of victory
To take a single step
And make every word fulfilled
A final night in peril
A final word to you
Then launch into the nevermore
And leave you in my wake
But could love turn me away
From the prize of victory?
A familiar smell dulls my mind
Familiar voice turns back time
Memories bring up tears
How could I choose
When the decision is yours?
I cannot escape, I cannot resist
I cannot dismiss my love for you
For it is all the I am
Såsom livets stig slingrar sig
Ja... så sitter man här igen då. Klockan är två på natten, och vad har jag gjort de senaste timmarna? Just det, räknat matte.
Få saker är faktiskt så trevliga så här dags på dygnet som att sätta på lite bra jazz och sedan derivera några polynomfunktioner! Jag hade ju som ni säkert vet tappat bort min mattebok (som för övrigt är den som min far hade när han gick i gymnasiet), men nu har den blivit återfunnen. Den låg under en skokartong i mitt skrivbord.
Appropå (konstigt ord förresten) det så vill jag tipsa alla om jazzmusikern Bugge Wesseltoft, en norsk (antar jag?) pianist och kompositör som jag gillar väldigt mycket. Albumen jag har är Sharing, Out here, in there och It's snowing on my piano. Det senare är hans adaptioner av flera julsånger, mycket trevligt.
En annan sak jag länge funerat över är ifall jag är den enda som brukar knapra på popcornkärnor. Ni vet, de där popcornen som aldrig lyckades poppa. Jag brukar bita av den lilla, lite mjukare spetsen som sitter på ena sidan, och därefter dra av det tunna, tunna skalet med mina tänder. Det smakar inte så mycket, men det är väldigt roligt.
Väldigt, väldigt roligt.
Wigge out.
Man skall inte planera för en tid som man inte har.
Du sätter alltid ett leende på mina läppar.
Funderar på att för en gångs skull skriva ett vettigt inlägg.
Jag är helt enkelt för bra. Jag inser ibland inte hur jävla snygg jag är. Men det är jag. Och blygsam och ödmjuk med. Jag är helt enkelt bäst.
Wigge out.
Lalalaa
Give me power over life
To have you swept off the ground
Give me kindness in truth
Oh that beautiful sound
Give me words that can speak
Of the wishing well
Give me love in this life
And all will be well
Ohh oah
When you're sick to the stomach
Just pull out the knife, ohh ohh
But young lover
Don't cry, no
Not anymore
Det är sant
Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld.
Snark
Snark inte trött p ådh
Wigge out
Jov Jov Dehå
Videoinlägg