Omslaf - vår frälsare
Fick just en bok i ett brev:
Som någon kanske vet så kallar jag mig själv ateist, och denna bok är skriven av just en sådan person, vilken tar sig an religion för att visa hur det omöjligt kan vara sant, samt hur det skadar vårt samhälle. Ja, detta är ganska uttjatade ämnen, men enligt bokens baksida (för vilken jag hyser mitt yttersta förtroende) är det här tacklat på ett intressant, modernt, och inte minst humoristiskt sätt. Vi får se hur den är.
Sedan så vill jag klaga på de här plast(,metall-, gummi-, trä-)formarna som man gör isbitar i. I de modeller som vi har så är det i princip omöjligt att få ut isbitarna utan att använda våld som skulle kunna beläggas med fängelsestraff om isformar hade juridiska rättigheter. Man måste antingen vrida formarna och försöka hitta någon balans så att isbitarna lossnar, men formen samtidigt inte går sönder, eller vända den upponer och slå (extremt brutalt) på baksidan. Eftersom man inte kan lossa bara en isbit utan alla går lös samtidigt så måste man även hålla för alla de isbitar man inte har användning av vid just det tillfället (vilket för mig brukar vara ganska många).
Jag förstår inte hur de tänkte.
JAG MENAR ÄR DET MENINGEN ATT MAN SKA ANVÄNDA EN BLÅSLAMPA, KOFOT, MOTORSÅG, BLÅSBÄLG, SKRUVSTÄD, OCH SLÄGGA SAMTIDIGT FÖR ATT FÅ UT EN FÖRBANNAD ISBIT UR EN FÖRBANNAD FORM, JAG VILL BARA HA IS TILL MITT VATTEN UTAN ATT BEHÖVA KALLA IN EN REPARATIONSFIRMA FÖR ATT FIXA BIEFFEKTERNA!
Oj....
Det jag vill komma fram till är hursomhelst att vatten med is är så otroligt gott, särskilt när man dricker det.
Peace out.
För övrigt går det inte att göra styckeindelningar om man inte går in i koden och ändrar, GAAHH alla språklärare dog just.
Kommentarer
Trackback
